Kustjägaren
Ja det är så vi kallar vår husbil. Vi tyckte det passade bra då sambon har varit kustjägare och vi båda älskar hav. Vi har precis kommit hem från vår första långa roadtrip med husbilen som tog oss 250 mil på 12 dagar. Och vilken lyckad raodtrip sen! Strålande väder varje dag och kväll och sista morgonen när vi ändå skulle hemåt så kom storm, regn och kylan. Vi har åkt från Gävle och följt Sveriges kust ända upp till Marstrand. Vi åkte även över två dagar till Öland där jag aldrig varit förut. Jag har plockat ställen efter vägen där jag aldrig har varit, för att jag vill se maximalt av vårt vackra land och sambon hade också några ställen som han inte varit på. Våra favoriter blev nog Kalmar, Öland, Marstrand, Ystad, Kivik och Skanör. Svårt att välja liksom. Jag har aldrig varit i Skåne tidigare och jösses så vackert det var där! Vilka åkrar och vilka kritvita stora stränder med knarrande sand.
Kivik var så mysigt med sina äppelodlingar överallt där vi cyklade runt och vi besökte såklart musteriet där och fyllde på husbilen med allehanda goda drycker. Det här var enda gången som vi bodde på en camping på hela tiden och då åt vi två kvällar på en kanonrestaurang nere vid vattnet och kollade in alla som kvällsbadade från piren och sen tittade en nyfiken igelkott fram och travade runt och letade mat på restaurangens altan.
Vi har dragit in massor av sand från alla möjliga stränder då vi har stannat och badat flera gånger varje dag. Och så mycket vi fått se. Sveriges sydligaste udde Smygehuk, lilla söta Simrishamn, Byxelkrok på Öland, kända fyren Långe Erik på Gotland, de dramatiska klipporna i Hovs Hallar där Ingemar Bergman har spelat in en film, Båstad och Bjärehalvön, Ales stenar längst ner i Skåne och badvaktstornen i Falsterbo och Tylösand.
Vi hälsade även på Astrid Lindgren i gulliga samhället Vimmerby (där jag mest fotade fjärilar, hihi).
Vi åkte även och hälsade på en tjej som jag bara känner genom en sluten fbgrupp där alla är eller ska stelopereras av Dr Gilete i Barcelona när vi åkte förbi Trelleborg. Så häftigt att äntligen få träffa en likasinnad. Stel och har EDS som jag. Och att hon dessutom hade en helt fantastisk innergård med massor av häftiga blommor och tjusig damm med fiskar i och typ hela 12 små kattungar gjorde ju inte saken värre direkt. Jag undrar om sambon hade märkt om jag smusslat in en eller två kattungar i husbilen?
Det enda som kunde ha varit bättre var att det var svårt att naturcampa så mycket som vi hade tänkt, då det står förbjudet att campa eller stå med husbil typ överallt. De kvällar vi lyckades med det blev de bästa dagarna! En morgon väckte en envis fluga mig kl 4.30 och då klev jag ut och mötte av en fantastisk mystisk morgondimma som var perfekt för en fotogalning som jag och sen fick jag se fiskarna puttra iväg med sina båtar när solen gick upp vid 6.
Det som har varit lite tufft är att gå på klipporna på västkusten och att sen försöka ligga ner någonstans dessutom med något ställe där lutningen passar min kropp och nacke. Jag kan ju inte titta ner när jag går så spänner mig för att inte trampa fel och blir någon spännng i nacken, så fick jätteont den dagen vi var på klipporna i Marstand en hel dag men det var det absolut värt!
Jag känner mig så berest efter denna tur och inser än en gång vilket vackert land jag bor i och att husbil verkligen is da shit. Älskar vår rullande sommarstuga som tar oss dit vi vill! Och sommaren 2018 är helt klart sommaren ingen kommer att glömma på ett tag - aldrig har väl männsikor badat så mycket överallt och var vi än kom så kvällsbadade mängder av människor. Vilken känsla att se så många nöjda och glada människor överallt pga att vi äntligen har fått en sommar som vi förtjänar!
Men varje gång vi är borta så inser vi tyvärr att vi känner att vi bor i fel stad och hoppas någon gång att kunna flytta till västkusten. Det är något magiskt med det stället. Klipporna, tången, maneterna, klara vattnet, doften, havet, räkorna, vita vinet... mmmm.
