Naturen hjälper
Naturen har blivit min ventil att orka lite till. Jag tar med mig min oro, min sorg, min ilska och min smärta och låter den pysa ut lite i naturen. Det funkar faktiskt och jag har fått några riktigt fina dagar under de sista veckorna. Lite fika/lunch och min kamera. En dag orkade jag inte ens koka kaffe, så då hällde jag ut kaffet ur termosen och värmde det i mikron och sen tillbaka i termosen. Det gick finfint att dricka det, haha.
En dag när jag irrade runt i Utvalnäs/Harkskär så stötte jag på en 71-årig kvinna i skogen där hon bodde själv och det slutade med att hon visade mig runt och bjöd på kaffe. Vi klickade liksom på en gång och hade samma intressen som natur, resor och foto och vi båda sa att vi kommer helt klart att ses igen och bytte nummer och lade till varandra på FB. Vilket häftigt möte! Och jag sa att hon ska höra av sig till mig när hon vill sälja sitt ställe, för det låg helt fantastiskt fint som på en ö med vatten på båda sidor och en liten bro som ledde ut dit. Jag blev alldeles kär i stället och sa att nästa sommar kommer jag att dyka upp med en flaska bubbel och överraska en fin sommardag. Naturen är verkligen för härlig och ger så mycket lugn och kraft.
