5 månader sedan steloperationen
5 månader sedan steloperationen idag och det var faktiskt sambon som påminde mig denna gång. Varje månad är ett litet steg framåt i rätt riktning. Och just idag blev jag faktiskt kontaktad av en man i England vars fru ska göra samma operation som jag nu i maj i Barcelona. Han hade hittat mig på instagram och han skrev att han var så rädd för hur denna operation skulle gå, men att han och hans fru kände hopp när de hade läst om mig och sett på mina foton att jag faktiskt trots allt har ett liv nu efteråt. Det är härligt att kunna ge människor hopp i deras svåra tid och det är samtidigt så skönt att jag har mitt gjort och nu bara kan blicka framåt.
Jag vet flera svenska tjejer som ska göra samma eller liknande operation (något färre kotor på vissa) nu framöver. En tjej i nästa vecka och två tjejer senare i maj. Helt otroligt att äntligen har ett ställe dit "vi" kan slussa människor med denna typ av nackskador högt uppe i nacken, så att dessa äntligen kan få rätt hjälp. Det är ett otroligt tufft beslut och ingrepp, men har man dessa skador så måste det åtgärdas snarast.
Nu på min 5 månadersdag så är jag faktiskt i Frankrike hos vänner jag känner för att rehabilitera mig lite, då jag ju fortfarande inte får någon hjälp i Sverige. Idag har det tyvärr ösregnat här, men då har jag roat mig med att fota... sniglar. De är långsamma så det passar ju mig bra nu, haha!
