Äntligen snö & sol!

Jag har full koll på vädret och visste att det skulle vara strålande väder en enda dag denna vecka och såklart jag var förberedd och redo för att vara ute i naturen hela dagen då. Jag klädde på mig väl, laddade kameran och packade fikaväskan. Jag har en tid haft längtan ut till Oslättfors då jag inte varit där på ett tag, så det fick bli en tur dit. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Men jag stannar bilen hela tiden efter vägen där jag har mina tidigare favoritställen och stannar en liten stund på varje ställe. Jag börjar vid bron i Forsby, några ställen efter vägen där forsen/ån går och sen i själva huslängan i Oslättfors, jobbar mig vidare till kyrkan, stranden där bredvid som oftast bjuder på en magisk utsikt och avslutar med en tur till Smörnäs. Jag hoppade nog ur bilen mist 10 gånger tror jag, så tur att jag väljer att åka själv när jag behöver egentid och även mest åker iväg för att fota.
 
Jag skulle säga hej till någon samtidigt som jag skulle gå av en spång från en brygga och missade såklart den och hamnade utanför och pladask så ramlade jag framstupa. Det var så mycket lös djup snö och jag tänkte snabbt att jag får inte hamna med objektivet nere i snön för då blir det fläckligt av vattnet och jag hade inget att torka med. Men jag lyckas hålla upp handen med den i på något otroligt vis och får inte ens en snöflinga på den, men det knakar till i nacken eller bröstryggen som låter lite oroväckande istället. Jaja kameran var visst viktigare än kroppen tyckte jag här. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det var så många olika fina ljus på himlen denna dag och jag hade fullt sjå att hinna med, då solen inte är uppe så många timmar nu på dagarns. Så mycket så jag knappt hade tid att fika. Och dessutom var det minus 10 grader idag, så inte jättetrevligt att fika då och när jag väl hällt upp kaffet så såg jag något nytt att fota och när jag strax efter skulle dricka kaffe så var det såklart redan kallt. Jag gjorde så några gånger, haha. Precis när solnedgången kom så lade min mobil av och varnade för fukt sen när jag skulle ladda den. Så tur att jag alltid är garderad med min Nikon som alltid ställer upp i alla väder. När jag åkte tillbaka mot Oslättfors så fick jag stanna där en gång till för då började himlen anta den där rosa tonen och sen någon annan form av pastellfärg som är helt magiskt vacker. Det händer liksom någonting med en då, svårt att förklara. Ett lugn som känns nästan omänskligt. Ett lugn som jag så väl behöver nu.
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag tog drygt 600 foton under fyra timmar. Det är ju en bra bit att köra dit, så bäst att passa på tänkte jag. Kyrkan ligger så fantastiskt vackert vid vattnet och jag vet att många fotografer åker hit för att fota den. Idag hade jag verkligen vädret och ljuset på min sida och äntligen kan jag nu fylla på mitt fotogalleri med lite fler vinterbilder. För vinter är ju liksom inte riktigt min årstid annars. Men oj vad jag behövde denna dag ute i naturen, för jag haft väldigt dåligt med energi de senaste veckorna och legat mycket i sängen. Och dagen efter så var det grått, blåst och snöstorm igen. Det är bra att ha koll på vädret ibland, allt blir ju liksom så mycket trevligare då.
 
 
 
 
 
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: